Greyhound

Greyhoundens historia

Greyhounden härstammar från vinthundar som för många tusen år sedan fanns i Orienten. Om de ”gamla” grekernas och romarnas uppskattning för greyhounden vittnar många avbildningar, skulpturer och skrifter, som idag bl a kan skådas på British Museum i London.
Greyhounden anses ha kommit till England i och med romarnas erövring av Storbritannien, runt tiden för Jesu födelse. Där blev den snabbt uppskattad och etablerad, och dagens greyhound betraktas numera som en brittisk ras.
Greyhounden har alltid varit en följeslagare till adelsmän. Allmogen tilläts inte äga rasen, ty i fel händer utgjorde dess effektivitet en fara för det adliga storviltet. Rasen var högt ansedd och att döda en greyhound jämställdes med att ta livet av en människa i medeltidens England.
Greyhounden är en hetsjakthund som jagar sitt byte med synen. När så småningom hetsjakten miste sin funktion, fortsatte man intresset för rasens jaktegenskaper i coursingtävlingar, där två greyhounds släpps efter ett villebråd som kommit inom synhåll (oftast hare).
Så sent som 1926 introducerades hundkapplöpning på rundbana efter mekanisk hare. I takt med avvecklingen av coursing efter levande hare, har intresset för bankapplöpningar ökat och tagit över rasen numerärt. Det har lett till att skillnaden mellan ”bruksgreyhounds” (kapphundar och coursinghundar) och greyhounds avlade enligt standarden, blivit än tydligare och idag förekommer inget avelssamarbete mellan de två varianterna i Sverige.
Kapplöpningsgreyhounden skiljer sig från standardvarianten då den förstnämnda bl a är mindre och lättare till typen. Den relativt nyligen introducerade sporten lure coursing lockar många greyhoundägare och på LC-fältet möts bruksgreyhounden och standardgreyhounden på lika villkor, vilket de inte gör på kappbanan eller i utställningsringen.

Den mångsidiga greyhounden

Greyhounden är en godmodig, mjuk och tålig ras som oftast är förtjust i barn. Den är positiv och tillgänglig i temperamentet, liksom övriga vinthundsraser från de brittiska öarna. Greyhounden är en utmärkt sällskaps- och familjehund. Den vill ha mycket kärlek och uppmärksamhet och älskar att vara i närheten av sin ägare. Det kan vara svårt att hålla en greyhound från mjuka, sköna möbler. Den hittar alltid den skönaste platsen.
Något att beakta är den i generationer nedärvda jaktinstinkten. Släpp aldrig din greyhound i närheten av trafikerade vägar! Den har en utmärkt syn och en hare eller katt på andra sidan vägen kan leda till katastrof.
Greyhounden är intelligent och lättlärd. Om engagemanget från föraren är det rätta, är den en villig och positiv hund att jobba med. Flera greyhounds tävlar i olika lydnadsklasser och har LP-diplom. Flera greyhounds tränar också agility och spårar och rasens jaktinstinkt används numera i lure coursing.

Motion och skötsel

Många tror helt felaktigt att greyhounden är en svårmotionerad ras, men så är inte fallet. En greyhound motionerar sig utmärkt själv genom att springa lös, vilket den måste få göra då och då. En greyhound som får leva hela sitt liv i koppel är ingen lycklig greyhound!
Den unga växande greyhounden ska motioneras med måtta. Var försiktig med att låta valpen springa för mycket med vuxna större hundar, då den inte själv känner när den har fått nog. När hunden blivit vuxen är cykelmotion i lagom takt och mängd ett mycket bra komplement till regelbundna promenader och det obligatoriska lösspringandet då och då
Greyhoundens päls är mycket lättskött. Den kan ev putsas med sämskskinn. Badar gör man vid behov. Klorna bör klippas ofta och man bör vänja valpen tidigt vid att få tänderna skrapade/borstade.