Cirneco dell' etna
Cirneco dell’ etna är Italiens svar på podencoid. Den har utvecklats på den Italienska ön Sicilien, närmare bestämt kring trakterna runt vulkanen Etna. Den finns nu spridd över hela Sicilien och även i många andra länder där den krönt stora framgångar inom utställningsvärlden. I plural så kallas cirneco dell’ etna för cirnechi. Rasen är medelstor och kvadratiskt byggd, 42-50cm hög. Vikten ska ligga mellan 8-12 kg. Man har dock stora problem utanför Italien med att hundarna idag tenderar att bli för stora. Pälsen är slät och tätt åtligannde. Tillåtna färger är olika nyanser av röd och vit.
Cirneco dell’ etna är en jakthund på främst vildkanin. Rasen har utvecklats i de vulkaniska trakterna runt Etna. Där är marken stenig, hård och vass med liten växtlighet. Den karga miljön ställer hårda krav på hundarna vilket cirnecon har anpassat sig väl till. De kan arbeta i många timmar utan både mat och vatten under Siciliens brännande sol. Det gör att rasen är en stark, frisk och sund hund.
Det finns två olika teorier kring cirnechins ursprung. Den äldre går ut på att hundar fördes med fenicierna från Egypten till Sicilien. Idag tror forskarna mer på att rasen utvecklats på plats. De första skriftliga belägg man har på rasen är från 1533, men det finns avbildningar på hundar som väl överrensstämmer med cirnechi på mynt och mosaiker, som härstammar från århundradena före kristi födelse. Många mynt som är gjorda av Mamertini, en grupp Italienska handelsmän som erövrade Messina 268 f.Kr, avbildar den Sicilianska guden Adranos. Adranos var personifikationen av vulkanen Etna. På dessa mynt så ser vi på ena sidan Adranos och på den andra en cirneco. Så vi ser att det finns en stark anknytning mellan just Etna och cirnecon.
När det gäller jakt så arbetar cirnechin noggrant, eftertänksamt och metodiskt då de söker av marken efter spår på kanin. Tappar de ett spår så ska de återgå till ursprungsplatsen och börja om igen. När hunden börjar att närma sig bytet så ser man en tydlig förändring i kroppsspråket. Hunden blir otåligare och arbetar mer frenetiskt.
Då och då ger de ifrån sig gälla skall som ökar i intensitet ju närmare de kommer bytet. När de väl hittat kaninens gömställe så börjar de att frenetiskt gräva och skällandet kan övergå i ylande.
Det är nu dags att låta illern göra sitt jobb. På Sicilien så jagar man med iller på samma sätt som man gör med podenco canarion på Kanarieöarna. Illern kryper in i håligheten och försöker driva ut kaninen till jägaren som står beredd. Hunden måste då släppa jakten och gå undan. Om kaninen däremot gömt sig i busksnår så försöker hundarna att jaga ut dem därifrån. En del hundar markerar också var bytet befinner sig för jägaren. Apportering är inte något som man kräver av rasen men som ändå utförs av många. De flesta tar dock bytet i munnen för att lätta på jaktstressen.· För att bli italiensk champion så måste en cirneco även klara av ett arbetsprov i jakt. Detta för att man är mån om att bevara rasen som just en jakthund. Då man avlar endast på utseende så försvinner snabbt de unika jaktegenskaperna.
Även om man inte är intresserad av jakt så kan en cirneco eventuellt passa ändå. De är bra familjehundar då de är vänliga, kärleksfulla och anpasningsbara. De har en behändig storlek som gör dem lätta att ta med överallt. En ihoprullad cirneco syns knappt. De är också mycket mer lättränade än vinthundarna. Man kan träna både jakt, lure coursing och agility med dem, plus mycket annat. Deras snabbhet och smidighet gör dem idealiska just för agilityn. Många röner också stora framgångar inom utställningsvärlden.
Men här gäller det, precis som med de andra podencoiderna, att inkallningsträningen från tidig valpålder är A och O. De är jakthundar och jakten sitter hårt i generna. Så man kan inte vara helt säker på att just ens egen hund kommer att kunna gå lös i skog och mark, om man inte är beredd på att lägga ner mycket arbete på den träningen. Med andra ord så är det här en allroundhund som nog skulle passa de flesta som tycker om att vandra i skog och mark med en hund med egen vilja och framåtanda.